Det är första gången Sveriges cirkuläritet analyserats - vilka är de viktigaste fynden? 
– Den viktigaste insikten är att vi i Sverige har ett så stort materialavtryck - svenskarna använder 3% av världens resurser fast vi endast utgör 0,13% av den globala befolkningen. Idag ligger svenskens materialavtryck på 25 ton per år, vilket är alldeles för högt.

Att vi nu har ett cirkuläritetsmått på 3,4%, är självklart också en viktig insikt för att kunna börja mäta Sveriges cirkuläritet, men det är också en komplex fråga som behöver ses i ett globalt perspektiv. Att titta på återvinningsgrad är inte ett perfekt mått - men det är en viktig dörröppnare för att kunna diskutera frågan. 

Vad kan enskilda företag göra för att förbättra sin cirkuläritet?
– Många företag har strategier för cirkuläritet, men ofta är dessa fokuserade kring enskilda initiativ och görs i liten skala. Cirkuläritet kan inte bara vara ett sidoprojekt för företag utan måste vara en del av affärsmodellen. För att lyckas med detta behöver företag rekrytera cirkulära ledare med kunskap och engagemang - och medarbetare som kan stötta dem till att ta rätt beslut i olika frågor. Vi behöver modiga politiker och företagsledare som vågar ta beslut för att öka omställningstakten rejält om vi ska nå målen. 

Vilka sektorer har mest jobb att göra - och finns det några som redan idag gör ett bra jobb?
– De sektorer som har mest jobb att göra, men också där störst potential finns, är bygg, mat och tillverkningsindustrin. Byggsektorn står för nästan hälften av all materialkostnad i Sverige. Det beror bland annat på att vi bor på många kvadratmeter per person, har EU:s största andel ensamhushåll och en stor befolkningstillväxt. Mat är också en sektor med väldigt stor påverkan på grund av vår stora mängd matsvinn och överkonsumtion.

Det finns ingen sektor som gör ett helt bra jobb i den här frågan - men det finns många exempel på företag som gör bra saker. Det viktiga nu är att ta vara på de goda initiativen och skala upp dessa snabbt. 

Vad kan företag vinna på att jobba mer cirkulärt? 
–Att anpassa verksamheten efter en cirkulär ekonomi är helt enkelt att framtidssäkra företaget - om man vill ha ett företag som lever mer än tio år till är det hög tid att ställa om. 

Att jobba cirkulärt ger också lägre materialkostnader och bättre kontroll på produkterna, samt en närmare relation till både kunder och leverantörer. Ju snabbare man ställer om desto större möjligheter har man att påverka utvecklingen som sker i frågan och att anpassa sig efter nya regelverk. En cirkulär affärsmodell ger också långsiktigt säkrare intäktsflöden.  

Rapporten visar att Sverige har potential att dubbla sin cirkuläritet. Vad behöver vi göra nu för att lyckas med detta? 
– Först och främst måste vi bygga mer cirkulärt och öka andelen renoveringar istället för att bygga nytt. Vi behöver minska mängden matavfall och undvika att förbränna det som blir kvar, konsumera mindre mat och skapa mer hållbara matvanor. Istället för att tillverka varor för ägande så måste vi börja designa för uthyrning och prenumerationstjänster.

Något av det viktigaste vi kan göra är också att öka medvetenhet i frågan - vi måste jobba med våra beteenden och hur vi mäter framgång. Idag bygger hela ekonomin på ett linjärt tänkande - det behövs politisk styrning som gör det svårare att göra de dåliga valen och modiga beslut som gör att vi börjar betala den sanna kostnaden för material. 

Sex sätt att minska Sveriges materialavtryck

Rapporten visar att vi har möjlighet att minska Sveriges materialanvändning med över 40% genom att fokusera på sex olika sektorer.

1. Byggsektorn
Byggsektorn står för närmare hälften av all materialanvändning i Sverige. Vår befolkningsökning, stora andel ensamhushåll och geografiska läge gör att denna sektor har en enorm påverkan. Genom att bygga färre nya byggnader och istället renovera befintliga samt bygga resurseffektivt kan Sveriges materialanvändning minska med 8,2%.

2. Livsmedelssystemet
Sveriges matkonsumtion är hög och består till stor grad av resurskrävande och processade produkter. För att öka livsmedelssystemets cirkuläritet måste vi konsumera mindre mat, odla hållbart samt främja växtbaserat och icke-processade alternativ. Genom detta kan materialanvändningen minska med 7,3%.

3. Tillverkningsindustri
Sveriges tillverkningsindustri har ett stort materiellt avtryck, men i dagsläget fokuseras insatser oftast uteslutande på att minska utsläpp. Att skapa nya affärsmodeller byggda på uthyrning och reparation av mer hållbara produkter kan minska Sveriges materialanvändning med 5,3%

4. Utvinningsindustrier
Sverige är ett av de länder i världen som i högst grad utvinner tillgångar från naturen. Genom att minimera öppnandet av nya gruvor och utöka mängden skyddad skog kan vi minska materialanvändandet med 3,4%.

5. Mobilitet och transport
Att utöka mängden delade bilar, ge människor möjlighet till distansarbete och främja användning av effektiva fordon skulle kunna minska Sveriges materialanvändningen med 3,5%.

6. Konsumentprodukter
Genom att se över hur konsumentprodukter produceras kan materialanvändningen minska med 4,5%. Detta innebär bland annat att begränsa mängden plast som produceras och skapa cirkulära affärsmodeller i textil- och möbelindustrin.

Circularity Gap Report Sweden är en analys av hur material konsumeras i Sverige, gjord av RISE och Circle Economy på uppdrag av det strategiska innovationsprogrammet RE:Source. Här kan du läsa hela rapporten.